1 fortsättning

Det var inte mycket som sades i undervisningen vi fick i skolan om det pågående kriget. Men bland oss elever var det ett evigt undrande. Man var lite rädd men det var på något sätt också lite spännande. Vi talade om den hemska mannen som fanns i Tyskland och vad vi skulle göra med honom om han kom hit. I vår klass fanns en kille som hade en farfar som lämnade mycket aktuell information till honom. Snart blev de så att Clas som han hette berättade nyheter så att halva historie timmen gick åt till att ge oss information som fröken också var nyfiken att få höra. Mannen jobbade tydligen inom regeringen och hade färska upplysningar med sej hem. Vi fick snart också känna på vad krig innebar men på ett annat sätt. Allt var snart ransonerat. En del födde upp kaniner som dom sedan åt upp. Vet inte om jag inte hellre varit utan mat än att äta upp någon som jag matat.

Apelsiner och bananer kunde man glömma. Chokladen var så hård och äcklig att man avstod.

De sas att under den här tiden höll sej folket ganska friska och att de kunde bero på att det var liten tillgång på bland annat sötsaker. En dag då min far kom i farstun öppnade mannen som bodde under oss sin dörr och sa , Se till att eran dotter inte kastar kola papper i trappen. Då svarade min far Hon äter inte kola. Mannen stängde dörren.

Min skolgång var annars ganska lung. Dock fick jag en hem anmärkning för att jag rättat fröken för att hon skrivit fel på tavlan. De var ett räknetal och matte var mitt bästa ämne. Mamma skrev under pappret jag hade med hem, men sa hon egentligen skulle fråga vad är det för fel att rätta något som är fel. Men den debatten ville hon ta. Hade hon visat de för min pappa hade han aldrig godtagit detta. Den terminen fick jag B i uppförande i stället för A. Så var det på den tiden. De var i 5 an jag gick. Men annars var hon ganska bra lärare.