Koloni skulle jag i fortsättningen inte få vara på. Inga mer lus i våran familj tack. Så i två år fick jag jag åka till Idö på sommarlovet. En ö som ligger utan för Västervik Där fanns pappas bror Fritz. Han arbetade som fiskare i en familj och var som barn i huset tyckte jag. Första året åkte jag båt ner för det var biligare än tåg. Båt resan skulle ta 12 timmar men den tog ett dygn. Detta beroende på att båten måste få lots genom ytterskärgården bitvis. Det var minerat vatten och högst osäkert. Jag var nu nio år gammal. Man hade köpt en plats ute på däck så där satt jag i ur och skur. Folk kom ut och tömde sitt maginnehåll vid relingen. Båtarna var inte så väl konstruerade då. De gungade ganska kraftigt, Jag hade smörgåsar i en påse men jag åt inte av dom. Mins inte men kanske beroende på att jag såg alla som fick upp de dom ätit. Fritz vänta i Västervik 12 timmar längre än han skulle utan information vad som hänt. När jag väl var framme vart det ytterligare en halvtimmes båt resa nu med Fritz. Så var vi framme på Idö. Där blev jag väl emottagen av tant Pettersson hennes son Gösta som var jämn gammal med Fritz. Där fanns också Sara som jag inte viste om hon tant eller farbror. Hon var bara Sara som var klädd i blåbyxor och rökte pipa samt lagade god mat. De bästa av allt där fanns SonnyBoj.
Kommentarer