Buster
- Hjördis
- 29 jan. 2024
- 1 min läsning
Uppdaterat: 30 jan. 2024

De var så min fina hund hette. Då Vi haft honom ett par år kom en inkallelse. Han skulle användas i militärtjänst. Våran hund skulle man bara ta, lära upp och sedan använda sej av i händelse av krig. Pappa fick åka till Ropsten där man samlade upp hundar som skulle utbildas. Efter en vecka ringde någon hem och sa. Kom och hämta eran bortskämde hund Han varken äter eller dricker.
Mormor och jag åkte till Värtan där han var och på långt håll hörde han oss och satte i gång att tjuta. Lyckligare hund fick man nog leta efter när han slapp ut ur sin bur och kunde förenas med oss.
Jag mins också den härliga känslan när mannen släppte ut honom.
I dag får jag nog säga att de hade inte varit någon skada om han fått lära sig lite lydnad.
Der var lite naivt av militära att tro att de hade nytta av hundar som de inte tränat själva. Men hur visste de att ni hade hund? Registrerades det på något sätt? Eller var det så att alla lämnade in sina på begäran?
Men han var väl snäll, trots att han inte hade någon uppfostran? Tänker att en schäfer utan lydnad och som tas om hand och rastas av en liten klen tjej kanske fick många att gå omvägar?