FLYTTAR

Jag träffade aldrig mer Anita. Dels för att hon bodde så långt bort och dels för att jag kom att flytta från Brännkyrkagatan till Folkskolegatan 18 som ligger precis vid Högalids skolan som har adress Folkskolegatan 13. Jag hade ny fyllt 6 år och efter som jag bodde vid skolan såg jag skolbarn till och från skolan hela dagarna och tyckte att de var evigheter tills jag skulle få den vägen vandra. Jag önskade mej en skolväska och eftersom jag skulle gå 8 år i skolan så köpte mamma en fin blå skolväska som skulle räcka hela skoltiden. Den var av skinn och räckte bra mycket mer än min skol tid den fick sedan bli min fars väska att ha mat låda i och då han slutat jobba blev det en väska att hemma verktyg i. Typ hammare, skruvmejslar och spik. De kan man kalla en bra investering. Den gick i arv inte från vuxen till barn utan från barn till vuxen. Huset vi bodde i var tämligen nybyggt. Mormor måste naturligtvis också bo nära oss så hon bodde om hörnet cirka två minuters väg från oss. Deras hus var inte så nybyggt men det fanns hiss och badkar de var viktigt. Jag minns att de på den tiden fanns tiggare som ringde på dörrar och ville ha en slant. En dag ringde någon på mormors dörr och hon tyckte synd om mannen så hon gav honom några smörgåsar som hon lag pålägg på. Dom bodde på tredje våningen och när Asta mormors dotter kom hem så gick hon upp för trapporna för hon hade inte vant sej vid hissen. Då berättade hon för mormor att hela ledstången från tredje våningen var ner smetad med smöriga mackor. Man ville ha pengar annars fick de vara. Mormor kom sedan på att dom som tiggde gjorde märken i dörrkarmarna för att uppmärksamma var någon stans dom fick pengar trodde hon.