Ö I SMÅLAND

Har märkt att bloggen inte alltid vill detsamma som jag men den som följer detta får ha överssende.

Kan tala om att Sony boy var en Sankt bernhardhund och vi blev genast vänner. Tills natten faller på då skulle denna stora hund promt ligga i min säng. Jag tordes nästan inte somna för jag kanske skulle sparka på honom  i sömnen.Mycket riktigt de gjorde jag och på morgonen låg han bredvid sängen och var inte längre god vän med mej.Tyvärr var han långsint så riktigt goda vänner blev vi inte. Om jag ville fick jag följa med ut i båten klockan 5 på morgonen då man skulle dra upp nät och vittja ålhommrar tror jag att det hette. En gång följde jag med men Fritz sa att jag mest satt och sov. När dom kom i land skulle näten hängas upp och torkas, sedan lagas. Vilket jobb. Jag tittade på en gång men sen blev det tråkigt Min tanke var från början  att när dom var på sjön skulle jag gå och utforska ön tillsammans med hunden men den långsinta hunden hade inget glömt så han ville inte följa med. Då gick jag in till tant Agnes och fråga om hon inte kunde övertala honom men hon sa ta med dej en liggsjuk höna i stället. De fans en höna som bara ville ligga på ett porslins ägg och inte ville värpa. Jag fick ett sidenband att ha runt halsen på hönan. Med lock och pock försökte jag att få upp höns skrället med det var omöjligt. Till slut lyfte jag ut henne ur hönshuset och bar bort henne en bit. Med sidenbandet runt halsen var det nog en syn för gudar då jag spatserade med en envis höna i sidenband. Snart tröttnade jag på det envisa djuret och tog bort bandet. Hon flacksade genast tillbaka till sitt porslinsägg.I huset bredvid bodde familjen Engström. Dom hade öns telefonväxel. Alla samtal till och från ön måste kopplas hit. Hon som skötte den kunde avlyssna alla som sas. så hon visste allt om alla. En kväll skulle fisk levereras till en stor båt ute på vattnet. Det var till ett tyskt handelsfartyg och dom köpte  mycket ål som Gösta och Fritz skulle leverera. Krig var det men pengar luktar inte. Jag fick följa med ut till fartyget. Båten var stor och hög så jag fick sitta kvar i båten medan dom levererade och tog betalt. Då visade det sej att den som bundigt fast båten jag satt i inte bundit så bra så den lossnade. Jag hadde inte fått lära mej ro och jag hade nog inte orkat ro den här båten ialla fall. Någon skulle dyka i och hämta båten men på det stora fartyget var det ingen som vågade. Jag for längre och längre bort men så småningom fick dom tag i en skepps gosse  som dök från den högra båten och simmade ut till mej.Jag hadde inte ens förstånd att vara rädd och de var ju bra.Resten av sommarlovet gick åt till att lära mej hantera en av deras båtar och att lära mej ro.